DNA-tester vid brottsutredningar och forensic utredningar

DNA gör det möjligt att lösa cold-case. och som bevisning inom kriminaltekniken användes teknken första gången i mitten på 1980-talet men användes i Sverige första gången 1989 i ett våldtäktsfall.

DNA-prov får tas från den som skäligen kan misstänkas för ett brott som kan medföra fängelse om det behövs för utredningen av brottet. Det är också möjligt i syfte att registrera DNA-profilen genom salivprov, ta DNA-prov på alla som skäligen kan misstänkas för ett brott som kan medföra fängelse, även om det inte behövs för utredningen av brottet. Läs mer i regeringens informationsblad

I Sverige arbetar man på SKL:s biologienhet bland annat med DNA-analyser i brottmål. Biomedicinskt centrum (BMC) i Uppsala arbetar med avancerade DNA tekniker inom rättskipning mm.

Genetiska analyser förändrar de kriminaltekniska utredningarna i grunden, och tekniken utvecklas ständigt vilket innebär att forskarna får ut mer och mer information från de kriminaltekniska proverna. En stor del av arbetet handlar om att hitta tvillingar till DNA sekvenser och utredningsarbetet handlar mycket om att söka i databaser och metoderna förfinas för att hitta känsligare metoder att analysera DNA ur prover.

DNA analyser är ingen exakt matematisk vetenskap
Brottsutredare (forensiker dvs specialist) analyserar och dokumenterar bevis vid brottsutredningar och ser på ett antal markörer som är valda så att de inte ska säga något om sjukdomar eller karaktärsdrag. Dessa markörer ger en DNA-profil.

Hur exakt är DNA analyser vid brottsutredningar?
Det normala är inte att hitta ett ”perfekt prov” eller match vilket händer mycket sällan eftersom en DNA-profil ser ut som en kurva som är ganska platt bortsett från 13 par toppar. Paren av gener som forskarna undersöker är de som visar störst skillnader från person till person. Sannolikheten att proven matchar på samtliga par är väldigt liten sannolikhet. Tidningen Economist har en artikel som handlar om hur man ofta misstolkar statistiken vid DNA-analyser. Läs här

Under senare år har DNA-tekniken utvecklats alltmer och i många fall kommit att bli ett viktigt bevismedel i våra domstolar. Samtidigt är det en trend att domstolarna sällan ifrågasätter DNA-analyserna.

Det har också funnits spektakulära rättsfall där personer blivit frigivna efter DNA-tester exempelvis en kvinna i Tulsa som hade suttit i fängelse i 20 år.
Läs åklagarmyndigheten i Göteborgs promemoria: DNA som bevis – en sammanställning av domar

Olika register som används vid brottsutredningar i Sverige

Man tar DNA prov på alla som misstänks för ett brott med fängelse i straffskalan och de hamnar i olika register vilket används i olika brottsutredningar och regleras i polislagen. DNA-profil som man får genom kriminaltekniska analyser registreras i DNA-registret, utredningsregistret eller i spårregistret.

  • DNA-registret: DNA-profiler för de som dömts till fängelsestraff eller villkorlig dom
  • Utredningsregistret: DNA-profiler från misstänkta personer är ett register för de som topsats.Om misstankarna avskrivs ska DNA-provet tas bort.
  • Spårregister: DNA-profiler som inte kan hänföras till en viss person och registret innehåller DNA för olösta brott.

Polisen kommer utöka sitt samarbete under sommaren 2013 så att man ska kunna hitta DNA spår från personer utanför EU.

DNA register i olika länder

De som har hand om DNA brottsutredningar är Statens Kriminaltekniska laboratorium (SKL) och i DNA registret finns ungefär 120 000 personer vilket är en betydande ökning. I december 2012 fanns det ungefär 50 000 DNA-profiler och 2010 var  det bara 20 000 DNA-profiler. I Storbritannien, finns en databas med DNA från brottsmisstänkta vilket ökade under 2012 med prover från nästan 7 miljoner människor vilket motsvarar mer än 10% av befolkningen.

Länder runt om i världen att samlar in genetiskt material från miljontals medborgare i ”kampen mot brottslighet och terrorism”. Den internationella polismyndigheten Interpol listade 54 länder med nationella DNA-databaser under 2009, bland annat Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland och Kina. Brasilien och Indien har liknande planer och Förenade Arabemiraten har för avsikt att bygga världens första databas med en hela befolkningen.

Stora risker på sikt

En artikel i Washington Post handlar om riskerna med DNA register och övervakning. Yaniv Erlich,på MIT Whitehead Institute for Biomedical Research publicerade en artikel i tidskriften Science hur han relativt enkelt kunde samköra register och identifiera individer, och deras familjer, från anonym DNA-data som var tillgänglig i ett forskningsprojet. Allt som behövdes var en algoritmer en genetisk släktforsknings hemsida!

Lästips:
Applying Statistics in the Courtroom: A New Approach for Attorneys and Expert Witnesses av Philip Good (2001)
Math on Trial: How Numbers Get Used and Abused in the Courtroom. av Leila Schneps och Coralie Colmez. Basic Books; 272 pages; $26.99 and £17.99